Straffteori sverige
•
Straffteori
Teorier krings straffets syfte samt funktion.
Inom straffrätten finns det olika teorier kring straffets avsikt och funktion. De förmå indelas inom absoluta samt relativa.
De absoluta straffteorierna uppfattar straffet som en uttryck till ett befintligt etiskt krav, och motiverar inte straffet med dess praktiska innebörd (exempelvis dess avskräckande effekt). Retributiva straffteorier (eller vedergällningsteorier), som utgår från för att straffet utgör en sorts hämnd alternativt vedergällning, tillhör denna kategori.
De relativa straffteorierna utgår istället ifrån att straffets syfte tjänar ett praktiskt ändamål, främst att förebygga brott. Dessa kan inom sin tur delas upp i allmänpreventiva teorier, såsom menar för att straffets övning är för att hindra allmänheten från förbrytelse, främst genom dess avskräckande verkan, samt individualpreventiva teorier, som anser att straffets uppgift främst är för att förhindra den enskilde brottslingen från för att begå nya brott.
Svensk straffrätt utgår framförallt ifrån de allmänpreventiva teorierna, detta vill yttra att syftet med strafflagstiftningen är för att få medborgarna i allmänhet att undvika brott. Brottens straffskalor bestäms dock snarare enligt helt
•
STRAFFTEORIERNA I SVENSK
RÄTTSHISTORIA
AV PROFESSORN ERIK ANNERS
Straffteorierna — uppfattningarna om straffets berättigande och ändamål — är ett för den västerländska rättskulturen gemensamt tankegods. Den debatt kring dessa teorier, som möter oss i dag inom den västerländska kulturkretsen, går också tillbaka på ett gemensamt ursprung i den högmedeltida europeiska universalstaten. Den svenska rättshistorien är på detta område, liksom på så många andra, nära förbunden med den allmäneuropeiska idéhistoriska utvecklingen och kan endast förstås mot den allmäneuropeiska bakgrunden.
När en framväxande statsmakt efter hand ersatte ättesamhällets förlikningsböter med en statlig straffrättsskipning blev straffets ändamål att avskräcka och vedergälla. I ättesamhället hade blodshämnden utövat en avskräckningsfunktion. Fruktan för hämnd gav den prekära trygghet, som stod att ernå i ett sådant samhälle. Att skapa frid genom avskräckning från brott — i första hand våldsbrott — blev den statliga straffrättsskipningens primära uppgift. Den andra blev att utkräva vedergällning i den förfördelades ställe. Om människor hämnas av instinkt eller för att förebygga den fara, som hotar frå
•
Straffteori
Straffteori är inom juridiken den straffrättsliga läran om straffens syften och verkan. En traditionell uppdelning av olika straffteorier är i relativa och absoluta straffteorier. De absoluta straffteorierna kännetecknas av att straffet ses som ett uttryck för ett etiskt krav, rättvisa. Samt att straffet inte motiveras med något sekundärt syfte, som till exempel att förebygga brott. De relativa straffteorierna kännetecknas av att straffet ska tjäna till att förebygga brott, minska brottsligheten eller uppnå andra goda mål.
Man räknar normalt med sex huvudideologier som i olika mån motiverar användandet av straff som påföljd för brott. Dessa indelas i:
Allmänprevention
[redigera | redigera wikitext]Det straffrättsliga systemet bygger i viss mån på allmänprevention, det vill säga tanken att rättssystemet och straff i sig leder till lägre brottslighet, genom avskräckning (se klassiska straffrättsskolan och Nyklassiska straffrättsskolan). Påföljdernas svårhet kan dock i större eller mindre utsträckning bygga på dess tänkta allmänpreventiva effekt. Straffens preventiva effekt varierar dock med en rad andra faktorer.[källa&#;behövs] Allm