Bildas torv i
•
Torv
- Uppslagsordet ”torvmosse” leder hit. För mossen, se mosse.
Torv består av växtdelar i mossar och kärr, som på grund av brist på syre endast delvis förmultnat. Torv räknas i de flesta sammanhang som fossilt [1].
Allmän beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Torv är ett fossilt material som används som bränsle eller odlingssubstrat. I mer vidsträckt mening är torv en jordart – torvmossejordart – som huvudsakligen består av växtrester som på grund av hämmat eller hindrat lufttillträde mer eller mindre undergått nedbrytning [2]. I de flesta fall avses emellertid endast vissa slag av torvmossejordarter, nämligen sådana som består av växtdelar som avlagrats på växtplatsen, och där bevarats. Den egentliga torvens huvudmassa har alltså inte samlats ihop genom transport med vatten. Den är alltså en sedentär (stillastående) bildning, och inte ett sediment (som annars är fallet med många andra vegetabiliska jordarter, till exempel gyttja och vissa dyarter).
I torven finns mer eller mindre rikligt bevarade, igenkännliga, rester (frön, pollen, blad och liknande) av såväl avlagringsplatsens som i viss mån även omgivningens växtlighet.
•
Torv – fr&#;n sj&#; mot torvmark
Torvt&#;kt inom H&#;lsingland
Foto: Jan-Olov Svedlund, SGU.
Torv bildas i två huvudsakliga bildningsmiljöer, kärr samt mossar. Dessa miljöer ger upphov mot torv tillsammans olika attribut och på jordartskartan skiljer man därför ofta på kärrtorv samt mossetorv.
I kärren får växtligheten vatten samt näring från grundvattnet. Vegetationens sammansättning inom kärret är därför beroende av tillgången på näringsämnen från omgivande mark. På en mosse får växtligheten vatten direkt från nederbörden vilket gör att tillgången på näring alltid är dålig samt torven byggs upp från vitmossa samt starr.
I Norrland byggs m&#;nga torvmarker upp av enstaka kombination från mosse samt k&#;rr, s&#; kallade norrlandsmyrar. De ofta &#;versv&#;mmade flarkarna utg&#;r k&#;rrpartier medan dem fastare l&#;ngsmala str&#;ngarna utg&#;r mosspartier.
Foto: Jan-Olov Svedlund, SGU.
Inom biologin används ibland begreppet myr för att förklara vissa våtmarker, detta term be
•
Ryttarens torvmosse består av cirka hektar mossmark. Mestadels är det den mer eller mindre oförmultnade torvmullen som har brutits men det finns, kanske främst i mosslaggen, inslag av den mer förmultnade bränntorven. Från det år då brytningen på Ryttarmossen startade, det var , finns ett värderingsinstrument som beskriver torven närmare, där sägs det att:
"Torven är af synnerligen ljus och vacker beskaffenhet och utmärker sig för hög absorptionsförmåga."
Brytningen på Ryttarmossen pågick i cirka 80 år. Då var i princip all torv uppgrävd. Under hela den tid som brytning pågick har det varit handkraft som gällt. Upptagningen av torven tillgick på så sätt att man på höstarna med en speciell spade grävde och skar torvblock som mätte 45 cm på längden, 25 cm bred och ca 10 - 15 cm tjock.
Torvskärning ca
Sedan fick torven ligga över vintern för att frystorka, då sprängdes växtdelarna sönder och torven fick därmed en bättre