Jämna och ojämna nummer

sålunda ska jag börja min berättelse tillsammans med jämna siffra. Vad siffrorna är ännu? Varje heltal som kunna delas in i numeriskt värde inga kvarlevor, anses även. Dessutom jämna nummer slutar i ett av en antal från siffran inom 0, 2, 4, 6 eller 8.

mot exempel: , 0, 6, 38 - alla jämna nummer.

m = 2k - allmänna formeln skrivande jämna nummer, var k - är en heltal. Denna formel är kapabel behövas till att åtgärda många bekymmer eller ekvationer i dem elementära betygen.

detta finns enstaka annan typ av siffror i dem allra rike matematik - det existerar ett udda tal. varenda nummer vilket inte förmå delas in i numeriskt värde utan resten, och då uppdelad inom två kvarlevor är ett som kallas udda. Någon av dem slutar inom ett från dessa nummer: 1, 3, 5, 7 eller 9.

modell udda anförande 3, 1, 7 samt

n = 2k + 1 - enstaka formel vilket kan användas för för att spela in alla udda tal, var k - är en heltal.

Addition samt subtraktion från udda samt jämna anförande

Dessutom (eller subtraktion) av jämna och udda nummer äger viss regelbundenhet. Vi presenterade henne tillsammans med hjälp från bordet, vilket är lägre, för för att göra detta lättare för att förstå samt komma minnas materialet.

drift	resultat	exempel
Även + ännu	en ännu • Datumparkering Datumparkering innebär att parkering är förbjuden på gatusida med jämna husnummer under jämnt datum. Motsvarande gäller udda nummer under udda datum. Regeln tillämpas i ett antal länder, bland annat i Sverige och annonseras med skyltning enligt nedan. Som exempel, i dag fredag den 14 februari , är det jämnt datum och alltså, där datumparkering gäller, förbjudet att parkera på den sida av vägen som har jämna adressnummer. Normalt gäller datumparkering på natten och förmiddagen, från midnatt. Parkerar man bilen på eftermiddagen eller kvällen får man tänka på vilket datum som är efter midnatt. Datumparkeringsregeln finns för att möjliggöra snöröjning samt sand- och lövsopning. Regeln används mest i lite mindre städer. I storstäderna behövs alla platser för de boende, så man skyltar med P-förbud en särskild tid en viss veckodag på dagtid, olika för olika områden. Skyltning [redigera | redigera wikitext] Enligt FN:s Konvention om vägmärken och signaler finns märken för det, som ser ut som P-förbud med romersk 1:a "I", eller 2:a "II", inuti. De är tänkta att stå på respektive gatusida. Dessa infördes i Sverige 1 juni Vanligen används i Sverige numera • Jämna och udda tal Varje heltal är antingen jämnt eller udda. Om ett heltal är en multipel av två är det ett jämnt tal; annars är det ett udda tal.[1] Med andra ord innebär det att kvoten av ett jämnt tal dividerat med två är ett heltal, medan kvoten av ett udda tal dividerat med två är ett icke-heltal. Exempel på jämna tal är −4 och 70; exempel på udda tal är −5 och Både jämna och udda tal bildar listor som är oändliga åt båda hållen. Talet noll är jämnt, eftersom det är lika med två gånger noll.[2] Ibland kallas egenskapen att vara jämn eller udda för paritet. En formell definition av heltalsparitet är att ett jämnt tal är ett heltal på formen n = 2k, där k är ett heltal;[3] och ett udda tal är ett heltal på formen n = 2k + 1. Denna klassifikation gäller endast för heltal, det vill säga icke-heltal som 1/2 eller 4, är varken jämna eller udda tal. Mängderna av jämna och udda tal kan definieras som följande:[4] Jämna&#; Udda&#; Mängden av de jämna och udda talen bildar en partition av mängden heltal. Ett heltal i decimala talsystemet är jämnt eller udda beroende på om dess sista siffra är jämn eller udda. Det betyder att om den sista