Språkrådet dom
•
Lue lisää aiheesta
Seminariet Mediespråk ordnas 17–18 januari på Hanaholmens kulturcentrum. En av talarna är Anders Svensson som tycker det är dags att överge pronomina de och dem till förmån för dom. Svensson är chefredaktör för Språktidningen och språkkrönikör i Dagens Nyheter och Fokus. Han är också medförfattare till boken Viktig svenska – Alla dom där språkfrågorna som utkom i april i år.
Är Svenssons medverkan i Mediespråk ett första steg till att även försöka få de finlandssvenska ordbrukarna att omfamna dom? Nej, svarar Anna Maria Gustafsson, ledande språkvårdare vid Institutet för de inhemska språken.
”Jag ser det som ett ypperligt tillfälle att få en bakgrund till diskussionen som pågår i Sverige och en förståelse för varför den är så aktuell där. Det ger också finlandssvenska journalister en möjlighet att diskutera frågan och att reagera”, säger hon.
I Sverige har diskussionen om de, dem och dom pågått i över 70 år. Under de senaste åren har initiativet till en dom-övergång kommit från skolvärlden, säger Gustafsson.
”Lärare har rapporterat att de har svårt att lära ut skillnaderna mellan de och dem och att det är svårt för eleverna att ta till sig und
•
Språkrådets nya chef: ”De” och ”dem” ska bli ”dom”
Uppdaterad | Publicerad
Det är kanske den hetaste språkpotatisen.
I sommar blir Lena Lind Palicki ny chef för Språkrådet.
Hon vill att ”de” och ”dem” ska ersättas med ett enda ”dom”.
Debatten om D-ordet rör ofta upp heta känslor.
Att kunna skilja på ”de” och ”dem” ses av många som en symbol för en korrekt svenska.
En undersökning som Novus gjorde på uppdrag av Språktidningen förra året visar att 39 procent av svenskarna vill fortsätta skriva ”de” och ”dem”.
Lena Lind Palicki, som i sommar blir ny chef för Språkrådet, är inte av dem (dom?).
I våras lät hon meddela i en språkspalt i Svenska Dagbladet att hon hädanefter tänkte skriva ”dom” i stället för ”de” och ”dem”.
– Det är en del av en naturlig språkutveckling, för att vi har slutat göra den här skillnaden i talet, säger hon till SVT.
”Skuldbelägger och skammar”
Lena Lind Palicki är språkvetare och har forskat kring debatten.
– Man kan se att man skuldbelägger och skammar dem som inte kan. Man säger att de är lata och ”vad är det för fel på ungdomen nuförtiden”, ”vad får man egentligen lära sig skolan”.
Hon tror att vår syn på äldre texter kommer at
•
Språkrådet (Sverige)
Språkrådet existerar svenska statens organ på grund av språkvård samt språkpolitik. detta bildades genom en sammanslagning av dem tidigare självständiga språkvårdsmyndigheterna Svenska språknämnden samt Sverigefinska språknämnden, samt Klarspråksgruppen i Regeringskansliet och existerar en sektion inom den skapade myndigheten Institutet på grund av språk samt folkminnen. Sedan 1 augusti är Lena Lind Palicki chef på grund av Språkrådet.[1]
Verksamhet
[redigera | redigera wikitext]Språkrådet arbetar tillsammans med svenska samt de nationella minoritetsspråkenfinska, meänkieli, jiddisch samt romska (romani) samt tillsammans med svenskt teckenspråk. Den viktigaste uppgiften existerar att "på vetenskaplig grund" (förordning ) vara en stöd till dem likt ska nyttja eller besitter frågor ifall dessa tungomål. Rådet besitter också mot uppgift för att följa andra språk inom Sverige.
Språkrådet har därtill till arbetsuppgift att samordna arbetet tillsammans med språket inom offentlig aktivitet. Myndigheternas tungomål ska i enlighet med språklagen () vara vårdat, enkelt samt begripligt. Språkrådet arbetar tillsammans med att främja klarspråk – myndighetstexter skrivna på en vårdat, enkelt och begripligt språk – genom bland annat föreläsningar, seminarier samt konferenser, utgivning av nyhetsb