Krig sverige ryssland 1809
•
År förlorade Sverige en tredjedel av sitt territorium och en fjärdedel av sin befolkning, då Finland övergick i ryska händer. Detta var resultatet av ett krig som inletts i februari , då ryska trupper gått över gränsen vid Kymmene älv.
Till en början kunde ryssarna avancera snabbt. Men i april hejdades deras framryckning. På grund av Rysslands inblandning i de pågående Napoleonkrigen kunde bara en del av landets armé avsättas för kriget mot Sverige. Dessutom utkämpades stridigheterna inte bara i konventionella slag, där ryssarnas större numerär innebar en fördel. Finska bönders gerillakrigföring ställde till stora svårigheter för tsarens trupper.
Efter vissa framgångar under senvåren och sommaren tvingades den svenska armén åter att retirera norrut genom Finland under hösten. Den 14 september led den ett allvarligt nederlag i slaget vid Oravais, som blev det sista egentliga försöket att stoppa den ryska offensiven. (Krigsarkivet, Sveriges krig )
Från sensommaren stod det dock klart att den ryska övermakten var för stor. De svenska trupperna måste retirera tillbaka till den svenska rikshalvan. Våren avancerade ryssarna ända in på svenskt territorium och hotade en tid till o
•
Finska kriget
Så kommenderades framåt marsch. Bataljonen gjorde front mot fienden och började sin taktfasta förflyttning. Order förkunnades ackompanjerade av trumsignaler. Musköterna laddades och gjordes klara. Första ledet gick ner på knä, men det bakre förblev stående.
Så inleddes slaget vid Oravais morgonen den 14 september , en av de mest dramatiska händelserna under finska kriget – det krig mellan Sverige och Ryssland som ledde till att den månghundraåriga föreningen mellan Sverige och Finland sprängdes och Finland blev ett ryskt storfurstendöme. Med hjälp av ett digert källmaterial, målande ögonvittnesskildringar och välkända episoder ur Fänrik Ståls sägner beskriver Martin Hårdstedt kriget från februari , när ryska trupper gick över gränsen mot Finland, till freden i Fredrikshamn i september Han skildrar den svenska arméns snabba reträtt norrut, segrarna, motgångarna, den hårda marschen ut ur Finland, de dödsbringande vinterkvarteren kring Torneå och avvärjningsstriderna i Västerbotten under våren och sommaren
Utifrån sitt perspektiv som militärhistoriker ger författaren en initierad bild av krigets förlopp. Han tar också fram hittills okända sidor av krigets ve
•
Slaget vid Hörneforsvar ett stöt under finska kriget den 5 juli mellan Ryssland och landet. Slaget utkämpades vid bron över Hörnån i Hörnefors i sydligaste Västerbotten. Ryssarna hade beneath generalmajor Pavel Sjuvalov intagit Umeå 22 mars. Framryckningen söderut ifrån Umeå fortsatte i start på femte månaden i året. Den 2 juli genomförde svenskarnas befälhavare för norra armen, överste Sandels, en anfall norrut. Anfallet slogs tillbaka från ryssarna. nära Hörnefors anföll därefter dessa Sandels eftertrupper som bestod av en par svensk-finska kompanier beneath befäl från överstelöjtnant Joakim Zakarias Duncker från Savolaxbrigaden. De svenska trupperna genomförde försvarsstrid nära bron inom Hörnefors samtidigt som den svenska försvarsställningen, vilken förberetts för för att avvärja vidare rysk framryckning över Öreälven, sattes inom beredskap. Ryssarna kringgick försvararna och nådde efter stora förluster fram till befästningarna längs Öreälven där man beslutade för att avbryta framryckningen och vända åter mot Umeå. Striderna vid Hörnefors var ett rysk seger, men innebar att den ryska framryckningen stoppades samt initiativet övergick till svensk sida. Ryssarna skulle komma att lämna Umeå beneath sommaren till at