Får man kalla havredryck för mjölk
•
Komjölk utklassar havredryck – nu är det klart
Debatten har pågått länge, huruvida komjölk eller växtbaserad mjölk är bäst. Försäljningen av växtbaserade drycker har ökat kraftigt och många svenskar föredrar i dag havredryck, mandeldryck eller sojadryck – framför komjölk.
Komjölk utklassar växtbaserade mjölk
I en ny studie har forskare från Köpenhamns universitet undersökt vad som faktiskt är bäst. Studien visar att vanlig komjölk utklassar växtbaserade drycker. Den växtbaserade mjölken har både sämre innehåll av protein och essentiella aminosyror.
– Grejen är att många av proteinerna som finns i de växtbaserade dryckerna skadas på grund av tillverkningsprocessen som de genomgår, säger Marianne Nissen Lund, professor vid institutionen för livsmedelsvetenskap vid Köpenhamns universitet, som lett studien i en intervju med Aftonbladet.
Studien genomfördes i ett laboratorium där man undersökte hur dryckernas tillverkningsprocess påverkar näringsinnehållet.
LÄS MER: Kunderna rasar mot Arla – tänker bojkotta mejerijätten
Växtbaserade mjölken som testades
Tio olika växtbaserade drycker testades, från tre olika företag. Dessa innehöll antingen havre, soja, ris, man
•
Syre förklarar: EU:s &#;mjölkkrig&#; mot växtbaserad mat
Samtidigt som Europas vegetarianer i höstas firade att sojakorven även fortsättningsvis ska få kallas korv röstade EU-parlamentet igenom ett liknande förslag. Det rör hur den växtbaserade branschen ska få beskriva produkter som påminner om mejerivaror.
Sedan är det förbjudet att i marknadsföring kalla växtbaserade produkter för havremjölk och sojayoghurt. I EU:s lag står till exempel specificerat att ordet mjölk endast får användas när det är fråga om ”juversekret”.
I oktober röstade EU-parlamentet med liten majoritet igenom ett utökat förbud mot att använda ”mejeriterminologi”, i ett ändringsförslag nummer (amendment ). Går det igenom blir det lag.
Vad står i ändringsförslag ?
Förslaget är att även mejerirelaterade uttryck ska förbehållas mejeriprodukter.
Produkter som innehåller exempelvis mjölk, smör och grädde ska enligt förslaget även skyddas mot imitation eller anspelning, även när produktens eller tjänstens sammansättning eller verkliga slag anges eller åtföljs av uttryck som ”stil”, ”typ”, ”metod”, ”sådan som tillverkas i”, ”imitation”, ”smak”, ”liknande” eller dylikt.
Vilka följder kan det få?
Orga
•
Vilse i växtmejeriet
Pling plong, detta ringer vid dörren, samt när jag öppnar existerar matbudet redan på väg nerför trappan och var står kassarna på led. Jag tar in dem och packar upp, samt ser för att kokosmjölken existerar utbytt mot kokosgrädde. detta går minimalt lika god – dock kokosgrädde? Får man verkligen säga således nu till tiden?
I månad avgjorde ett brittisk domstol att Oatly inte fick använda uttrycket ”the brev milk generation”. Det plats intresseorganisationen Dairy UK såsom stämde Oatly för för att de ansåg att termen mjölk inom marknadsföringen från havremjölk kunde vara vilseledande. Inom EU har detta av identisk anledning varit förbjudet för att kalla växtmjölk för mejeriprodukt sedan , men var är ju Storbritannien ej med längre.
Det är bara det för att det ej är växtmjölk som kallas för mejeriprodukt i ”the post milk generation”. detta syftar vid en generation som ej dricker komjölk. Dairy UK kan ej gärna mena att detta är vilseledande att kalla komjölk till mjölk, sålunda de besitter nog bara svamlat lite för för att slippa dra uppmärksamheten mot hur deras egna varor framställs. Frågan är hur de fick juristerna tillsammans med sig.
Normalt juversekret
Inom EU får man liksom sagt ej kalla växtmjölk för mejeriprodukt i marknadsföringen – inom en period