Hur förklarar det behavioristiska
•
Behaviorism: Översikt samt sammanfattning
Behaviorism förmå sammanfattas vid många olika sätt, likt också förser oss tillsammans en överblick. Därmed blir det enkel att förstå och jämföra behaviorism tillsammans andra psykologiska skolor.
Nyckelfaktorer
Stimulus - Respons
Klassisk betingning och Instrumentell (operant) betingning
Förstärkning & Straff (Skinner)
Objektiva mätningar
Social inlärningsteori (Bandura)
Nomoetisk
Reduktionistisk
Metod
Labb experiment
Lilla Albert
Edward Thorndike (katten)
Skinner box (råttor & duvor)
Pavlovs hundar
Bandura Bobo docka Experimentet
Etiska överväganden
Grundantaganden
Psykologi bör ses som ett vetenskap vilket kan studeras på vetenskapliga sätt.
Behaviorism existerar främst intresserad av observerbart beteende, mot skillnad ifrån andra skolor som intresserar sig från inre skeenden hos individerna, såsom tänkande och känslor.
Beteende är konsekvens av stimulus – respons (oavsett hur komplicerat människans beteende må verka, är kapabel det minskas till stimulus – respons scheman).
Beteende blir bestämt av miljön (t ex förstärkning).
Tillämpningsområden
Utveckling från könsroller
Beteendeterapi ( Flooding)
Fobier
Utbildning
Beteendemodifikation
•
Allt om Behaviorism
Vad är behaviorism?
Behaviorism är en riktning inom psykologin som undersöker beteende som en objektiv och observerbar företeelse. Teorin fokuserar framför allt på hur beteenden formas och förändras genom inlärning, och det vetenskapliga studiet av dessa mekanismer utgör kärnan i behaviorismen. Rörelsen började växa fram i början av talet och fick snabbt spridning, särskilt i USA, där den kom att revolutionera såväl psykologisk forskning som undervisningsmetoder och klinisk behandling.
Ursprung och historisk kontext
Ordet ”behaviorism” har sitt ursprung i det engelska ordet för beteende, ”behaviour” (eller ”behavior” på amerikansk engelska). Det formulerades som en psykologisk inriktning av John B. Watson, vars uppsats ”Psykologin som en behaviorist ser den” publicerades år Watson ansåg att psykologin borde begränsa sig till studiet av observerbart beteende istället för subjektiva fenomen som tankar och känslor, eftersom de senare inte kunde granskas vetenskapligt.
Behaviorismens rötter kan spåras till tidigare forskningar, däribland:
- Ivan Pavlovs klassiska betingning: Pavlov visade att reflexmässiga beteenden, exempelvis salivavsöndring hos hundar,
•
Miljön vi befinner oss i består av en mängd regelbundheter (solen går upp varje morgon, på hösten färgas löven på träden), alla organismer sniglar likväl som människor anpassar sig efter dessa. Behaviorister fokuserar just på hur individer formas av omgivningen. De menar att vi lär oss vad vi kan förvänta oss av en viss situation och hur vi ska bete oss, vi blir betingade. Ofta har den nyfödda människan jämförts med ett oskrivet papper där miljön och de personliga erfarenheterna under livets gång fyller individen med text och innehåll. Det behavioristerna sedan tittar på är observerbara beteenden, alla spekulationer om känslotillstånd, inre upplevelser mm undviks eftersom de inte går att observera eller kontrollera i ett laboratorie.
Man kan säga att inlärning är en process där individen anpassar sig efter omständigheterna i miljön. Behavioristerna har därför alltid intresserat sig för hur människor lär sig. Främst brukar de tala om fyra olika inlärningssätt: habituering, klassisk betingning, operant betingning och social inlärning.
Fördelar med perspektivet
Om psykologin skall tas på allvar som en vetenskap är det av största vikt att man fokuserar på mätbara beteend