Miljarder till välfärden
•
Budgeten gynnar män med höga löner
Lägre skatt på arbete: Skatten du betalar på din lön sänks. I snitt blir det ungefär 2 kronor mindre i skatt per år.
Lägre skatt för pensionärer: Även pensionärer får lägre skatt, ungefär 1 kronor mindre per år.
Lägre skatt för de som tjänar mycket: Människor som tjänar mycket, mellan och 2 miljoner kronor per år, får sin skatt sänkt från 55 till 52 procent.
Ingen skatt på små sparbelopp: Om du har ett investeringssparkonto (ISK) och har upp till kronor där, behöver du inte betala någon skatt på de pengarna efter årsskiftet. Har du i snitt 78 kronor på kontot, innebär det kronor mindre i skatt per år. År höjs gränsen för skattefrihet till kronor.
Billigare bensin och diesel: Skatten på bensin och diesel sänks, men nya EU-regler gör att andelen biobränsle (som är dyrare) i bränslet ökar. Skattesänkningen är till för att jämna ut det högre priset på grund av detta.
Mer bidrag till barnfamiljer: Familjer med bostadsbidrag och barn får extra stöd fram till den 30 juni
Slut på ränteavdrag för vissa lån: Om du har lån utan säkerhet (till exempel konsumtionslån) så kommer ränteavdraget, alltså den skattelättnad du får på räntan,
•
Sveriges kommuner kunna spara 91 miljarder kronor
Sveriges kommuner står inför en dubbelsmäll: en åldrande befolkning samt färre skattebetalare som bör försörja allt fler medborgare med ökande omsorgsbehov. dem ekonomiska utmaningarna är brådskande, men för att höja skatterna för för att finansiera välfärden riskerar för att bromsa samhällsekonomin. Den enda hållbara vägen framåt existerar att effektivisera verksamheterna samt få ut mer från varje skattekrona. En färsk rapport ifrån Svenskt Näringsliv visar för att detta existerar möjligt – och för att potentialen existerar stor.
Kommunernas totala intäkter besitter sedan ökat med omkring 30 andel i fasta priser samt uppgick mot cirka miljarder kronor. Ändå hörs återkommande att detta inte existerar tillräckligt samt att staten behöver skjuta till mer pengar på grund av att kommunerna ska klara av för att finansiera sina verksamheter.
Det som sällan diskuteras existerar om kommunerna kan effektivisera sina verksamheter, det önskar säga ifall de kunna få ut mer på grund av varje inbetald skattekrona samt förbättra kvaliteten utan för att öka kostnaderna. I ett ny redogörelse analyserar oss detta genom att att värdera eller beskatta effektiviseringspotentialen till landets kommuner inom fyra verksamhetsområden: grundskolan, gymnasieskolan, äldreomsorgen och
•
Vad går skattepengarna till?
Visste du att
- Kärnan i välfärden dominerar våra gemensamma utgifter. Cirka miljarder kronor, eller 40 procent av de skattefinansierade utgifterna, går till verksamheter inom omsorg, sjukvård och utbildning.
- Välfärden har också fått den största resursökningen över tid. Omsorg, sjukvård och utbildning har sedan ökat sin andel av de gemensamma utgifterna från 34 till 40 procent. Ökningen motsvarar cirka miljarder i dagens budget, eller 1 kronor i månaden per invånare.
- Pensioner är en av våra största utgiftsposter. Cirka 15 procent av vår gemensamma kassa går till pensionsutbetalningar, varav den allmänna pensionen utgör den största delen.
- Det vi har lagt mindre pengar på över tid är ekonomiskt stöd till hushållen samt räntor på gemensamma lån. Bidrag och andra utbetalningar till hushållen (exklusive pensioner) har minskat från 18 till 12 procent av våra gemensamma utgifter. Nedgången i ränteutgifterna motsvarar driftskostnaden för alla Sveriges sjukhus.
- Ett exempel på storleksordningar är att ungefär lika mycket pengar går till bistånd (44 mdkr) som till föräldraförsäkringen (42 mdkr). Dessa utgiftsposter är i sin tur nä