Käkben tumör

•

Käkben

Vår käke består av underkäken och överkäken. I varje käke finns ett så kallat käkben. Underkäken är en led och är den rörliga delen av käken medan överkäken är en del av kraniet.

Vad är ett käkben?

Käkbenet är en del av skelettet och börjar utvecklas och växa redan när vi är små barn. Våra tänder har sitt fäste i käkbenet och därmed är vårt käkben och våra tänder nära sammankopplade. Vårt käkben växer nämligen i takt med att våra tänder bryter fram. Så ju fler tänder som bryter fram desto mer växer käkbenet. För att käkbenet ska växa som det ska är det därmed viktigt att dina tänder bryter fram på ett normalt sätt. Dock är det vanligt, i samband med att visdomständerna bryter fram, att det uppstår platsbrist i käkbenet.

En tand har en rot och en krona. Rothinnan är den delen av tanden som är förankrad i käkbenet med

•

I en forskningsrapport från finns redovisat hur en man blev av med kraftiga och återkommande käksmärtor efter att infektioner i käkbenet opererats bort. Av artikeln framgår hur knepigt det är med diagnosen och att smärtan kan återkomma och kanske från andra delar av käken. Tandläkare i Sverige har bristfälliga kunskaper och många patienter går därför omkring med smärta helt i onödan.

Allvarligt är att få svenska tandläkare vågar ta bort infekterade rotfyllda tänder eller vågar rensa käkbenet från infektioner. Infektioner uppstår i rotfyllda tänder eller i området där tidigare visdomständer suttit. Infektionen kan sprida sig till käkbenet och dess märg och ge upphov till mycket svåra smärtor och ofta benämns de som nervsmärtor.

Socialstyrelsen rekommenderar rotfyllning om man får infektion i en tand och om den också blir infekterad ska rotfyllningen göras om. I dag finns det varken evidens för att rotfylla tänder eller för omgörning av dem. Alltför ofta leder detta handhavande till svårartade infektioner i käkbenet, vilket kan orsaka kraftig käksmärta, utmattning med mera.

Sedan talet har professor emeritus Jerry Bouguot analyserat biopsier av k

•
Benigna tumörer
BAKGRUND
Begreppet svulst syftar mot en vävnadsnybildning (svulst alternativt knöl) samt har sitt språkliga ursprung i latinets tumor. Denna vävnadsnybildning, vilket ibland även benämns neoplasm, har sällan eller inte någonsin någon fysiologisk funktion dock kan öka i storlek mer alternativt mindre kontinuerligt över period, oberoende från övriga samt angränsande vävnaders tillväxt.
När enstaka tumör existerar godartad, alternativt benign, innebär det för att den ej sätter dottersvulster (metastaser) utan i allmänhet, med vissa undantag, respekterar anatomiska begränsningar till skillnad från maligna tumörer vilket växer in i omgivande vävnader samt dessutom äger kapacitet för att sätta metastaser på andra lokaler inom kroppen. Benigna tumörer förmå dock orsaka skada genom att påverka andra strukturer via tryck, eller för att vävnaden runt om tumören resorberas till att ge plats åt processen. dem benigna tumörerna kan även, genom sitt växtsätt, ge upphov mot successivt tilltagande asymmetrier (skillnad i utseende mellan påverkad och frisk sida).
Ett karaktäristikum för ett benign svulst är för att de ständigt utgörs från ”normala” celler, det önskar säga celler som existerar mer alternativt mindre fullt differentierade alternativt mogna. Vidare namnges of