Distriktet betyder
•
Distrikt
- For den administrative enhed i Kina, se Distrikt (Kina).
Et distrikt, af latin districtus (domsret, jurisdiktion) er en subnational enhed[1] af administrativ eller anden karakter. Mange lande anvender denne betegnelse, men den administative status for distrikter, kan variere fra en funktion på linje med en dansk kommune til en mere overordnet status som amt eller region. Ordet kendes på dansk i hvert fald tilbage til tallet.[1]
Distrikt anvendes også som regional geografisk betegnelse i forskellige sammenhænge, eksempelvis skovdistrikt, jagtdistrikt og postdistrikt.
Betegnelsen distrikt er derudover ofte tilknyttet diverse valgstrukturer, som valgdistrikt i en betydning, der modsvarer det danske ord valgkreds, selvom opstillings- og valgregler varierer fra land til land.
Noter
[redigér | rediger kildetekst]Se også
[redigér | rediger kildetekst]•
distrikt
See also:Distrikt
Danish
[edit]Noun
[edit]distrikt&#;n (singular definitedistriktet, plural indefinitedistrikter)
- district
Declension
[edit]References
[edit]Norwegian Bokmål
[edit]Etymology
[edit]From Medieval Latindistrictus.
Noun
[edit]distrikt&#;n (definite singulardistriktet, indefinite pluraldistriktordistrikter, definite pluraldistriktaordistriktene)
- a district
Derived terms
[edit]References
[edit]Norwegian Nynorsk
[edit]Etymology
[edit]From Medieval Latindistrictus.
Noun
[edit]distrikt&#;n (definite singulardistriktet, indefinite pluraldistrikt, definite pluraldistrikta)
- a district
References
[edit]Swedish
[edit]Pronunciation
[edit]Noun
[edit]distrikt&#;n
- district
Declension
[edit]Related terms
[edit]•
Sveriges distrikt
Sveriges distrikt är ett geografisk indelning av landet, införd den 1 januari , såsom utgörs från 2&#; områden. Indelningen utgår från den territoriella församlingsindelning som fanns den 31 december inför att kyrkan och staten skildes åt vid övergången mellan två år / Församlingarnas territorier äger sin bas i den gamla socken- och stadsindelningen. Syftet tillsammans med distrikten existerar en oföränderlig indelning såsom ersätter svenska kyrkans församlingar som registerenhet i folkbokföringen och fastighetsregistret.[1][2]
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Vid kommunreformen delades ansvaret upp på grund av de tidigare socknarna. dem borgerliga frågorna överfördes mot kommuner samt de kyrkliga frågorna, inklusive skolväsendet, blev tagna om grabb av församlingarna. Fastigheterna kom dock mot mitten/slutet från talet för att registreras per socken, samt många registrerande myndigheter såsom Riksantikvarieämbetet samt museer äger också fortsatt att registrera fynd per socken, utifrån ATA-koden, vilken definierar områden motsvarande utbredningen av socknar/församlingar kring Sammanslagning av kommunerna vid kommunreformerna och medförde att kommunerna kom för att omfatta, bortsett från enstaka undantag, o