Långa vågor
•
Vågkraft
Vågkraft avser oftast nyttjandet från den energi som finns i vattenvågor. Det existerar att vid olika sätt absorbera/fånga upp den energi som finns i vågen och konvertera den mot någon ytterligare mer användbar form. inom de flesta sammanhang då man pratar om vågkraft pratar man om för att producera elektricitet, men detta finns modell på för att nyttja vågkraften för andra syften således som avsaltningsanläggningar. [1] detta är nödvändigt att uppleva till vågmiljön om man ska behärska anlägga samt driva ett vågkraftsanläggning samt uppkomsten från havsvågor existerar en komplicerad process. Studier av naturliga vågor bygger därför många på mätningar av vågornas storlek samt vindförhållanden samt utifrån detta har uppgifter analyserats på grund av att ge en foto av vågförhållandena.[2]
De främsta svårigheterna för för att utvinna vågenergi rör bekymmer med för att kunna hantera variationerna inom vågeffekten samt konstruera vågkraftverk som klarar av dem påfrestningar såsom uppkommer från stormar samt den korrosiva miljö havet utgör samt samtidigt erhålla en godtagbar ekonomi.[2][3]
Fysikaliska principer för havsvågor
[redigera | redigera wikitext]Det enklaste sättet för att beskriva ett havsvåg existerar att förklara den likt en basal sinusvåg, dock
•
Vattenvåg
Vattenvågor är ytvågor i det översta lagret i en vattensamling, till exempel i ett hav. De kan uppstå av exempelvis vind, vattenströmmar eller geologiska aktiviteter och kan färdas tusentals mil innan de möter land. Storleken varierar mellan små kapillärvågor till stora tsunamier som ute till havs kan uppgå till några få decimeter i våghöjd och knappt märkbara. Den enskilda vattenelementens rörelse i en våg är mycket lokal.
Alstrande kraft
[redigera | redigera wikitext]En vind som blåser på vattenytan är den dominerande orsaken till vattenvågors uppkomst. Genom att en våg på vattenytan, även med en från början mycket liten våghöjd bildar en stor yta med en viss vinkel mot luftströmmen erhålls en avsevärd tryckkraft genom det bakom vågen i vindriktningen uppstående undertrycket p.g.a. turbulens som snabbt förstärker vågen och vågor byggs snabbt upp vid ökande vindstyrka. Även andra externa krafter på vattnet kan generera vågor, det kan vara allt från vattenströmmar, vågsvall från fartyg, jordbävningar eller plötsliga förskjutningar i vertikal led av kontinentalplattor på havsbotten till månens dragningskraft (gravitationskraft) på jordens vattenmassor. På ö
•
Får vågen att bryta?
När vågen närmar sig kusten och djupet minskar till mindre än halva våglängden hindras vågrörelsen och vågen blir brantare för att sedan bryta.
Läs mer
Relaterad
Hur passar skorpionen och vågen ihop?
Kompatibiliteten i ett kärleksförhållande mellan två personer bestäms av deras handlingar. Det kommer att finnas en kollision av personlighet och karaktär mellan de två.
Hur snabbt vågorna på världshaven kan färdas framåt?
Långa vågors hastighet bestäms helt av djupet och ju större djup desto större hastighet. Om djupet är m, som i delar av Östersjön, rör sig långa vågor med hastigheten 31 m/s eller km/tim. Världshavens medeldjup är m och vid detta djup rör sig en lång våg med hastigheten m/s eller km/tim. När börjar det gå vita gäss? Uttryck för skum på vågtopparna på havet eller sjöar orsakade av att hög vindstyrka bryter vågorna. Vita gäss börjar uppkomma I enstaka form vid god bris (3,,4 m/s = km/h = 3 Beaufort) och finns överallt vid styv bris (8,,7 m/s = km/h = Beaufort 5).
Folk frågar också vad heter en stor våg?
Monstervågor eller jättevågor är vågor som är mycket större än de omgivande vågorna, ibland så stora att de kan sänk