Asp träd utseende

  • asp träd utseende
  • Bok träd utseende
  • Al träd utseende

    • •

    Asp (träd)

    Asp (Populus tremula) existerar ett snabbväxande träd inom poppelsläktet inom familjen videväxter. Det förekommer i tempereradeEuropa och österut till Kina och Japan, samt en isolerat bestånd i Nordafrika, i Algeriet.[1]

    Asp finns inom hela land upp mot trädgränsen samt är den enda arten i släktet som betraktas som naturligt förekommande inom landet.[2]

    Aspen existerar ett störningsgynnat trädslag likt sprider sig efter brand och andra händelser såsom öppnar upp i trädbevuxet område . Många arter är mer eller mindre beroende från aspen liksom föda, bo- och levnadsplats. Till modell är den värd till minst 1 vedlevande arter, dvs. sådana som existerar knutna mot döda träd[3].

    I Nordamerika finns ett närbesläktad art, amerikansk asp (P. tremuloides), som skiljer sig bland annat vid glesare tandning på löven.

    En korsning (hybrid) mellan P. tremula och P. tremuloides existerar det såsom kallas till hybridasp samt denna anses växa snabbare,[4] vara enkel att föryngra (självföryngring genom rotskott)[4] samt härdigare mot vissa svampangrepp än den vanliga aspen.[5]

    Etymologi

    [redigera | redigera wikitext]

    Tremula kommer av latin tremulare = darra, tillsammans med syftning vid de lättrörliga bladen. inom Småland k

    •

    asp, europeisk asp

    (Populustremula) snabbvuxet pionjärträdslag inom poppelsläktet i familjen videväxter. Arten var en av de första som invandrade efter inlandsisens avsmältning. Trädet kan bli 30 meter högt men sällan mer än år. Barken är länge slät och gulgrön eller gråaktig. Hos äldre träd blir den mattare och skrovligare och skorpbark utbildas. På grund av att aspen är klonbildande kan barkens utseende, bladens höstfärgning m.m. skilja sig åt mellan bestånd vilka växer i närheten av varandra. Bladskaften är tillplattade vilket är orsaken till att asplöven lätt rör sig även i svag vind. Bladskivorna är släta och rundade, i bladkanten c:a 2 mm långa tänder, ovansidan mörkgrön och undersidan ljusgrön. Rotskottens juvenila blad är mycket stora, sågade och hjärtlika. Lövsprickning inträffar i april–juni. Aspen är skildkönad och blomning sker på bar kvist i mars–april. De enkönade, små och hyllelösa (apetala), vindpollinerade blommorna är samlade i håriga hängen. Frukten är en kapsel med små, håriga frön som mognar i maj–juni och sprids med vinden. Asp har också en utpräglad förmåga att föryngra sig genom rotskott. Trädet är rakstammigt och dess förna har markförbättrande effe

    •

    Asp

    Vetenskapligt namn: Populus tremula

    Aspen var ett av de första lövträden som invandrade söderifrån för år sedan efter isens avsmältning. Idag förekommer trädet i hela landet och det är Sveriges näst vanligaste lövträdslag efter björken. Asplöven har långa, platta skaft som darrar vid minsta vindpust, därav uttrycket &#;Darra som ett asplöv&#;.

    Asp är ljuskrävande och snabbväxande och växer på all typ av mark men bäst på bördiga och luckra marker. Trädet blommar i mars-april före lövsprickningen. Blommorna är enkönade och hon- och hanhängen sitter på olika träd.

    Aspen är viktigt foder för växtätande däggdjur, det är exempelvis en favorit för bävern. Den används även som boträd av hackspättar och andra hålbyggande fåglar. Vidare så har aspen stor betydelse för insekter och annat djurliv. Cirka arter i Sverige, exempelvis skalbaggar, är specialiserade på att leva på asp. Ytterligare cirka arter lever på och i aspen och de närbesläktade popplarna.

    På grund av att trädet lätt blir rötskadat blir det sällan över år gammalt. Men tack vare sin förmåga att föröka sig genom rotskott kan en och samma aspklon bli flera hundra år gammal.

    Veden är mjuk, lätt och ljus. Den har

  • asp träd utseende